Vi kom dit. Det var tjockt med människor. Vi kände oss mer än bortkommna kan vi ju lugnt säga. Men gudarns vad kul det var att möta allt folk igen och precis som förväntat hade vissa förändrats. Men en hel del var sig likt. Lotta var lika smart som vanligt (hur är det med höger och vänster?) och Lovisa och Anton bråkade efter en sekund. Som det ska vara i kullen 8. Nej juste, nu är vi ju 9k. Vi går i nian. Vi är bara k. Tuffingar. Det verkade alla andra tycka ochså så mycket som dom tittade på oss! Men jag förstår dom, vi är nya och vi skulle förmodligen gjort detsamma. Men. Det värsta. 300-plan = Där vi bor (tycker Lotta, hon bor där iallafall) och skåpen har vi i källaren. WOHO, Det kommer bli ett jäkla spring på oss, bet on that.  Men då får vi bra kondition. MVG i idrott till hela vår klass, det vore ju fetnajs. Ser ni att jag faktist ser allt från den ljusa sidan? Jag lovade ju att ge Tallås en chans. Jag försöker :)
 
Jag försöker oxå lära mig att hitta.
"Kom till musiksalen" skrev Anna-sara.
"Vart är det?"
"Var är du?"
Då insåg jag att jag inte ens visste vart jag var. Men från den ljusa sidan. VI HITTAR SNART! =D (och ja, bästa Sara hittade mig tillslut! ;))