Efter dansen drog vi oss i vår bilsom i natt var en robot (jag drömmer t.o.m transformers nu! haha) och vaccinerade oss. Jag vet inte om jag fått sprutskräck på senare år (jag lät just som att jag vore 75 bast) eller om jag bara varit en allmän pussy det senaste halvåret för både när jag tagit vaccin mot livmoderhalscancer och nu var jag livrädd. Inte för att det ska göra ont efter eller så, utan för själva sticket. Att det ska spruta blod och jag ska dö. Okej, inte så men att det ska göra megabamse ont. Men Emma gjorde det innan och överlevde och kan hon kan jag och såklart var det ingen fara. Det gjorde knappast ont. Men nu måste jag ju erkänna att armen är öm, pussy eller ej. Men nu kan ju mina händer kanske slippa vara uttorkade av all handsprit jag använder. Eller det kanske är bäst att fortsätta med iallafall? Bacillerna hoppar ju runt överallt, hehe.