i made a lie for love

Jag vaknade upp till ljudet av regn som smattrade mot fönstret. Det ljudet gör mig inte speciellt ofta på bra humör, och det här var inte något undantag men ki fick jag för nu strålar solen och himlen är klarblå. Det gör mig på bra humör däremot! Ikväll är det redovisningsdax och jag känner mig faktist inte jätte nervös. Jag borde vara det, hur mycket har jag förberätt mig liksom? Men jag har en känsla av att det går bättre om jag inte tränar in exakt varje ord. Då blir jag bara arg på mig själv om jag säger fel och då börjar man stamma. Nej jag tror att det blir bättre om man pratar på lite bara. Så det kör jag på. Jag är ju insatt i ämnet och powerpointen finns bakom som stöd så hur illa kan det gå liksom? Nej, inte så illa.

Vi missade de sista lektionerna för vi gick på en nästan två timmar lång föreläsning(!). Vi dömde ut den redan innan, men de allra flesta gick nog därifrån lite tagna. Jag kan ju iallafall säga att jag blev berörd. Jag tycker det är coolt hur Lisbeth Pipping, som föreläsaren hette, stog där och berättade för flera hundra människor om mobbingen hon blev utsatt för som barn. Och nog blev man medveten om hur jäkla illa det är för endel. Att tiden inte läker alla sår. Att mobbarna dödar. De dödar från insidan. Hemsk. Det ska man göra något åt.

Detta blev djupt. Nu ska jag iallafall kolla igenom lite kort vad jag ska säga, det kan ju vara bra! Önska oss lycka till :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0