BIFFARNAS HEM

Efter en timmes medelpass med fokus på benstyrka och  40 minuters pump i gymmet är jag mööör. Mina lår och min rumpa är helt döda! haha.  Orkar knappt ställa mig upp! Det löser jag lätt: jag sitter ner! rätt smart? ;)

Det är alltid lika roligt när jag kliver in på gymmet. Där är det alltid ett gäng biffar. Då menar jag riktiga biffar som är typ 1.90 långa och tre gånger så breda som jag på överkroppen. De kollar alltid på mig som att jag inte hör hemma där, vilket jag kanske inte heller gör. Blir seriöst rädd för de där hyperlökiga killarna med enorma biceps och som skriker vid varje övning, bara för att visa h-u-r m-y-c-k-e-t d-e v-e-r-k-l-i-ge-n t-a-r i!
De skulle ju kunna mosa mig på en sekund om de fick lust.

Vet ni vilka jag menar? de är nog av ett eget slag. Ungefär svenskar, tyskar, engelskmän och gymbiffar. För något säger mig att de ser ut och beter sig liknande jorden runt.
Oj, jesus vilket wierd samtalsämne jag kom in på men det var vad som slog mig när jag på varje maskin var tvungen att lätta ungefär 8923849348534 kilo innan jag överhuvudtaget kunde rubba maskinen. Bara för att en av gymbiffarna varit där innan! Ni ser, jag var liksom helt enkelt tvungen att tänka på dem!
Okej, inte alls, men jag hade väll inte något bättre för mig.
Nu ska jag käka fruktsallad. Hade jag varit gymbiff hade jag väll druckit någon proteindrink eller något.


Kanske är det här jag?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0